Jag börjar med en efterlysning! Är det någon som var på giget på Oden med Zegota, The Spectacle, Requiem och Dumsnut (som senare blev Warstruck). Det hade varit fantastiskt kul om någon som var där har en bild eller två att dela med sig. Lätt en av de mest fantastiska gigen på Oden som jag kan minnas. Signerat och arrangerat av den fantastiske Niklas Borg. Skicka gärna ett mail till 371awesometowSnabelfuckingaGmailPunktCom om du sitter inne på något som du kan tänka dig att dela med dig av.Jag fortsätter med en efterlysning till. Det är mer av en social efterlysning. Titta lite på den här mediokra men väldigt fina lilla punk-dokumentären "Så Länge Det Finns Punk Finns Det Hopp". Den ger dig kanske inga direkta fördjupningar och insikter inom scenen. Men ungefär 01:31 in i klippet så berör Bonta berör något i mitt tycke rätt viktigt där. Allvarligt. Är verkligen ett band så dåligt att man känner sig på ett eller annat sett att man måste demonstrera med kroppspråk eller fysiskt lämna lokalen. Hur kul är det? Luften har en tendens att till och med gå ur de som gillar bandet en aningens om för många makerar mot ett band på sådant vis. Visst allt jag sett har inte varit kanoners. Jag har sett mycket skit i mina dagar. Men sällan har något varit så dåligt att jag inte klarat av att uthärda 20 minuter i lokalen.
"Vad kostar det mig och vad skänker jag i gengäld?"
Folk tycker det är lite roligare att spela live om inte alla envisas med att gå. Och får blodad tand. Blir bättre, har roligare och vågar mer. Fler spelningar och roligare umgänge. Det är oftast vad du har att vinna om du åtminstone uppskattar att någon våga ställa sig på en scen. Med lite pepp kan man komma långt som helst och smitta av sig av glädjen. Om du har turen att gå på spelning som bevistas av PMA-mannen personiferad, Johan "Peppet" Petersson (du kommer räkan ut vem han är på 2 sekunder, tro mig) gör bara vad han gör. Så får du garanterat minst hälften så kul som han har det på gig.
Vad du inte ska göra om det caféspelning på Oden är att ställa dig och trycka i dörren som om du när som helst ska rymma.
Vilket jag demonstrerar drickandes kaffe på bilden här till höger. Trist för banden och trist för folk som kommer lite sent in från rökpausen och what not. Du står i vägen och de flesta är för artiga för att tränga sig förbi personen som blockerar infarten. Big no no. Testa och ställ dig i mitten, framför bandet eller lite vid sidorna. Men inte borta vid branddörren."Ja men det var då fan vad gubben ska tjata och hålla på!" Så kanske det kan vara. Och det här är inget du behöver bry dig nämnvärt om. Du får gärna stå och trycka i ett hörn och rynka på näsan. Det är dina pengar. Och man får verkligen gå på gig och inte applåderar. Jag menar inte så. Utan hjälper man sig själv lite på traven så får man oftast, inte alltid, lite roligare.
Och för det tredje. Har man trillat in här i bloggen och inte riktigt känner till vilka kulturoaser det finns i 371 Awesometown så rekommenderar jag de här två introduktionsfilmerna för Porslinan respektive Oden. Vill du veta mer så får du skriva en rad eller två bland kommentarerna så ska vi se om jag inte kan hjälpa till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar